malindegerman

Det är en obeskrivlig känsla att få ha en växande liten människa i sin mage. 

Efter ett missfall var jag väldigt orolig i början av denna graviditet, men allt eftersom har oron lagt sig. Att få se på ultraljudet att det faktiskt ligger en liten person där inne och sprattlar, och att få höra ett hjärta slå i sin egen mage.. det är så häftigt!

Sen att kunna känna hur den sparkar och rör sig är om möjligt ännu häftigare, och väldigt mysigt!

 

Magen har börjat växa som bara den nu de senaste veckorna. Förutom lite smärta vid vissa lyft har min kropp klarat av graviditeten bra än så länge.. förutom idag. 

Vaknade i natt av en fruktansvärd smärta på högra sidan, mot ryggen. Lyckades till slut somna om. Det kändes ganska bra när jag vaknade, gick en promenad med Tajko sen lunch och vila innan det var dags att åka till jobbet. Kom till jobbet, ställde mig i bistron men det gjorde så ont så jag kunde inte stå upp. Provade sitta i kassan men det gick inte heller.

Åkte till barnmorskemottagningen i tårar av smärtan och oron att något skulle vara fel. Hade tur att en barnmorska hade en liten lucka så jag fick prata med hon. Hon tog några prover och skickade mig sen till ultraljudsmottagningen, där en sköterska konstaterade att det var som hon trodde, att när livmodern har vuxit har den gjort så att njursäcken har utvidgats och där i har det samlats vätska. Det är tydligen ganska vanligt och brukar kunna göra väldigt ont, nästan samma smärta som vid njursten. Det brukar gå över av sig själv.

 

Så ikväll blev det soffläge eftersom det är det enda som inte gör ont. 

Jag är väldigt tacksam att jag fick komma in och prata med barnmorskan utan att ha bokat tid osv. Kände mig så mycket lugnare av att få höra att det inte var något allvarligt. 

Jag fick även se att bebben låg där inne och hade det bra. <3

 

Tänk att en person man inte vet vem det är och som man bara har sett på en ultraljudsbild, kan betyda så otroligt mycket för en. En känsla som inte går att förklara.