ljuset i tunneln är långt borta..

Idag höll min mage på att bryta ihop.. men det fick jag stopp på.
All denna oro, stress och panik av att inte veta någonting.. Det är första och förhoppningsvis enda gången jag upplever arbetslöshet. Det är absolut inte kul.. jag vill bara att det ska vända, men det känns hopplöst och min motivation just nu är inte på topp!

Idag skjutsade jag pappa till jobbet kl halv sju sen blev det en liten joggingtur och stan en sväng.. köpte en julklapp!! Jag brukar alltid vara ute sista dagarna.
Sen har jag legat som fastklistrad i Twilight :)
Ett litet besök hos farmor med pappa och Joakim, som fick mig att gråta av skratt.. haha!

Nu är det dags att börja träna upp konditionen igen inför vintern då det förhoppningsvis blir mycket skidåkning, bara min ljumske/höftböjare håller för löpningen.. annars får det väl bli spinning =/

Lite mer läsning nu innan jag somnar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0